Under 2022 avverkningsanmäldes 7 543 hektar, eller cirka 15 000 fotbollsplaner skog i Örebro län. När dessa skogar har avverkats kommer de under sitt första år som kalhygge släppa ut cirka 100 000 ton koldioxid till vår atmosfär.
Under 2022 blev 1,25 % av Örebro läns skogar avverkningsanmäld. Det motsvarar en yta lika stor som Örebro stad (se bild). Tänk dig ett kalhygge från Lillån i norr till Mosås i söder och från Ormesta i öster till Runnaby i väster.
Över 95 procent av den skog som idag avverkas blir till kalhyggen, vilket skapar problem på flera sätt. Dels påverkas den biologiska mångfalden negativt. Skogsstyrelsen presenterade nyligen en rapport “Levande skogar” vilken visar att vi just nu, på grund av skogsbruket, förlorar naturvärden som inte går att återskapa under överskådlig framtid.
“Många naturvärden i skogen kan inte återskapas under överskådlig tid. Det behövs ökad kunskap och medvetenhet om att många naturvärden inte kan återskapas och att värdena går förlorade om dessa skogar avverkas.
De flesta skogar med mycket höga naturvärden, kontinuitetsskogar och det biologiska kulturarvet utgör skogsmiljöer som normalt inte kan nyskapas inom överskådlig tid. De små arealer naturskog som idag finns kvar är fragment av det skogsekosystem som en gång fanns över stora arealer.
Vissa arter och habitat utgör rester från äldre skogshistoriska tillstånd, ibland med flertusenårig historia och kontinuitet”
Avverkningarna haren stor negativ påverkan på ungefär 1 400 arter. Ofta handlar det om arter som kräver, eller gynnas av, skoglig kontinuitet – bland annat eftersom de har svårt att överleva hyggesfasen och deras substrat eller miljö inte hinner byggas upp innan skogen åter avverkas. I Sverige förs allt fler arter upp på SLU Artdatabankens rödlista och drygt 50 % av dessa förekommer i skogen.
Ytterligare en tydlig signal att Sverige behöver skärpa sina insatser för den biologiska mångfalden är att regeringen nyligen fått skarp kritik från EU för otillräckligt skydd av både arter och naturtyper enligt Natura 2000.
Kalhyggen släpper ut mängder med koldioxid
Men det är inte bara den biologiska mångfalden som tar skada av dagens skogsbruk. Även klimatet påverkas negativt då kalhyggen släpper ut stora mängder koldioxid.
Forskningen (Professor Anders Lindroth) visar att ett kalhygge avger stora mängder koldioxid under hyggets första decennium. Utsläppen av koldioxid för Örebro läns kalhyggen kommer under 2023 att vara cirka 530 000 ton. Det är mer än vad personbilar, tunga lastbilar och värmeverken släpper ut tillsammans i Örebro län.
Kalhyggets utsläpp av koldioxid från 2016-2023 i Örebro län
Källa: Beräkning bygger på siffror från Anders Lindroths forskning
Utsläpp per år i Örebro län (utvalda utsläpp som jämförelse)
Källa: SMHI:s Nationella emissionsdatabasen * Uträkning utifrån från Anders Lindroth data
Det finns de som hävdar att vi behöver avverka mer för klimatets skull, men enligt Anders Lindroth är det fel då det tar 30-35 år för den nya skogen att binda den mängd koldioxid som frigjordes under kalhyggets tio första år. Även LRF skriver på sin hemsida att det bästa för klimatet på kort sikt är att låta skogen stå.
“Kortsiktigt eller om man ser på enskilda träd är det bättre för klimatet att lämna skogen orörd så att kolet som binds in ökar. ”
Skogen som kolsänka
För att en skog ska kunna agera kolsänka är skogens ålder viktig och en ny studie av SLU (Peichl et al., 2022) visar att den optimala åldern för kolupptag är 130-140 år i Västerbotten. I vår region är den optimala åldern troligtvis lägre. Hur ser då åldersfördelningen ut för Örebro läns produktiva skogsareal?
Produktiv skogsmarksareal fördelad på åldersklass i Örebro län
Skogen i Örebro län är ung. Cirka 75 procent av skogen är under 60 år och gran och tall kan bli flera hundra år gamla. Få skogar har uppnått åldern för optimalt kolupptag, och när vi hugger vi ner skogen, blir den en kolkälla istället för en kolsänka. Så enkelt är det om vi tittar på frågan med fokus på klimatet och Parisavtalet.
Enligt Anders Lindroth skulle Sverige klara sin del av Parisavtalet om vi minskar vår avverkning på nationell nivå till 60 % av tillväxten med dagens kalhyggesbruk.
För dig som vill läsa mer
Lägre avverkning låter oss klara utsläppsmålen – Debattartikel i SvD
Göran Englund, professor i ekologi, Umeå universitet
Anders Lindroth, professor i naturgeografi, Lunds universitet
Torbjörn Skytt, teknisk doktor i ekoteknik, Mittuniversitetet
https://www.svd.se/a/abPjk4/debattorer-lagre-avverkning-later-oss-klara-utslappsmalen
Impacts of Clear-Cutting of a Boreal Forest on Carbon Dioxide, Methane and Nitrous Oxide Fluxes
Meelis Mölder, forskningsingenjör vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet
Patrik Vestin, forskningsingenjör vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet
Jutta Holst, forskare vid ICOS (Integrated Carbon Observation System) Sweden
Abdulghani Hasan, forskare vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet
Anders Lindroth, professor i naturgeografi, Lunds universitet
Zhanzhang Cai, Postdoc vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet
Natascha Kljun, professor at Centre for Environmental and Climate Science (CEC), Lunds universitet
Leif Klemedtsson, professor vid institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
https://www.mdpi.com/1999-4907/11/9/961
Landscape-variability of the carbon balance across managed boreal forests
Matthias Peichl, professor, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU
Eduardo Martínez-García, PostDoc, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU
Jörgen Wallerman, forskare FLK vid Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU
Hjalmar Laudon, Prefekt, Professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU
Tomas Lundmark, professor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU
Mats B. Nilsson, Senior Advisor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/gcb.16534
Skogsstyrelsens rapport – Levande skogar
Kalhyggesbruket hotar hundratals arter (WWF)
https://www.wwf.se/pressmeddelande/kalhyggesbruket-hotar-hundratals-arter/
Kommentera